Köksträdgården
Från trädgården till tallriken
Varför
dela upp trädgården mellan prydnads- och köksträdgård när det är så lätt att förena det nyttiga med
det vackra?
Många nyttoväxter är så vackra att de kan stå för sig själv i en rabatt eller så kan de vara
en del av en mer traditionell rabatt. Det ställs stora krav på nyttoväxterna. På kort tid ska de
verkligen prestera något och om förväntningarna ska infrias är det nödvändigt att ge ett hjälpande
handtag.
Jordmån
Eftersom alla nyttoväxter ska prestera mycket på kort tid är det otroligt
viktigt att deras växtmiljö är så bra som det överhuvudtaget är möjligt. Rötterna ska kunna
utvecklas i en mullrik, porös jord, så att de kan suga upp bade vatten och näring. Jorden i
köksträdgården kan förbättras genom att man skapar bra förutsättningar
för jordens mikroliv. Detgör man genom att komplettera med organiskt material som t.ex.
kompost.
Efter att man skördat de egentliga grödorna kan man så de så kallade efterskördarna, t.ex.
honungsört eller lupin. De är självförsörjande när det gäller kväve och när de sent på hösten plöjs
ner är jorden välförberedd inför nästa vår.
Ljus
Nyttoväxterna behöver lika mycket ljus som prydnadsväxterna. Minst. Om man vill anlägga
köksträdgården för sig själv får den inte ligga i trädgårdens mörka vrå. Det kommer i hög grad att
gå ut över utbytet. Man måste också ta hänsyn till häckar och staket som kan skugga rabatten under
en stor del av dagen.
Växelbruk
Växelbruk betyder att man inte använder samma areal till samma slags gröda år efter år. Inom
lantbruket har det visat sig att det kan förebygga problem med skadedjur och sjukdomar, men det kan
med fördel även utnyttjas i den privata köksträdgården.
Skadeinsekter
Köksträdgården förser oss inte bara med härliga råvaror utan ger oss också en stor glädje
i att följa deras tillväxt. Många olika skadegörare kan på mycket kort tid förstöra den
glädjen. Därför är det viktigt att vara uppmärksam och bekämpa växternas fiender så tidigt som
möjligt. För ätliga växter rekommenderas t.ex
Insektsåpa
