Bladlöss (Aphidoidea)
En av de vanligaste skadeinsekterna. Kan vara gröna eller svarta. Vid bladlusangrepp blir bladen krusiga och skottspetsarna förkrympta.
Lössen befinner sig oftast på undersidan av bladen, längs bladskaft och på knoppar. Av lössens avföring bildas lätt sotdaggsvampar
som gör bladen svarta.
Stinkflyn (div. arter)
Blad, blomknoppar och skottspetsar blir vid angrepp förkrympta och förtvinar. Växtens tillväxt hämmas. Angripna blad får också bruna fläckar.
Bladrullstekel (Blennocampa pusilla)
Bladrullstekeln lägger ägg i kanten på bladen som rullar ihop sig till smala strutar. Som första åtgärd kan man samla in hoprullade blad och kasta.
Rosenbladstekel (Endelomyia aethiops)
Gnager hål eller skeletterar bladen. Slemmig rosenbladstekel är en annan med snigelliknande larver.
Sömntornstekel (Diplolepis rosae)
Stekeln åstadkommer upp till knytnävstora, egendomliga, mossliknande bollar i gult och rött. Kallas sömntornar. Inuti finns en hård svampig massa med kamrar, där larverna av den gallbildande stekeln lever. Bör insamlas och brännas.
Rosenskottstekel
Larven lever i märgen på de nya blomskotten som svartnar och vissnar. Larven blir fullbildad efter ca 3 veckor, borrar sig ut ur skotten och övervintrar i en kokong i jorden. Den fullbildade svarta stekeln kläcks först året därpå.
Svåra att bekämpa med insektsmedel, så rekommendationen är att nypa av skott som börjat sloka.
Rosenstrit (Typhlocyba rosae)
Angrepp av rosenstriten visar sig som vitgula prickar på bladen. Bladen blir så småningom helt avfärgade och faller av. Rosenstriten befinner sig oftast på baksidan av bladen och "hoppar" då man rör växten. Relativt lätta att bekämpa med insektsmedel.
Sköldlöss (div. arter)
Rosor kan ibland angripas av sköldlöss, då speciellt klängrosor. Det är i första hand ett och tvååriga stammar och grenar som angrips. Sköldlössen suger växtsaft och kan skada växten allvarligt.
Spinnkvalster (Tetranynchus urticae)
Rosor som står på torra och varma ställen löper störst risk att angripas av spinnkvalster. Det är oftast Polyantha och Floribundarosor som angrips. Spinnkvalster (spinnet) syns oftast på undersidan av bladen.
Falsk mjöldagg (Perenospora sparsa)
Falsk mjöldagg uppträder oftast på sensommaren vid fuktig luft och starka temperatursvängningar. Falsk mjöldagg ger gulbruna till röda fläckar på bladen som senare faller av. Starka angrepp hämmar växten betydligt.
Gråmögel (Botrytis cinerea)
Angriper blomknoppar och blad och är en besvärlig rossjukdom. Angripna blomknoppar slår aldrig ut. Förebyggande behandling med svampmedel.
Rosmjöldagg (Sphaerotheca ssp.)
Rosmjöldagg är en vit, mjölaktig beläggning på blad, skott och blomknoppar. Vid starka angrepp blir rosorna starkt tillbakasatta och många knoppar slår aldrig ut. Rosmjöldagg är en luftburen svampsjukdom. Bekämpning bör göras i förebyggande.
Rosrost (Phragmidium mucronatum)
Rosrost kan under sommaren synas som gul-orange, knappnålshuvudstora, upphöjda fläckar på bladens undersidor. Angripna blad gulnar och faller av tidigt. Förebyggande behandling med svampmedel rekommenderas.
Svartfläcksjuka (Marssonina rosae)
Bladen får rödaktiga, längre fram svarta fläckar. Bladen gulnar och faller av. Vid starka angrepp blir rosorna tillbakasatta. Angrepp syns ofta in på sensommaren, därför är förebyggande bekämpning viktig. Det är också viktigt att plocka bort sjuka blad då svampen eljest kan bli jordburen när dessa faller till marken.
Rosmosaikvirus
Virussjukdom som ger gulaktiga fläckar, ränder eller ringar på bladen. Sjukdomen kan överföras av insekter eller beskäringsverktyg. Bekämpning är inte möjlig. Sjuka plantor gräves upp och bränns.
Näringsbrist
Rosor behöver en allsidig näringstillgång under hela säsongen för att bli starka och rikblommande. Sörj för en god näringstillförsel genom att gödsla rosorna med lämplig rosgödsel med början på våren.
Rosenvecklaren
Rosenvecklarens larv och andra vecklare gnager på och spinner samman blad och knoppar på de unga skotten. Under "vecklarår" uppträder även andra arter vecklarfjärilar på rosor.
Frostskador
Skador kan uppkomma på nya skott vid frostnätter under senvåren. Oftast vid temperaturer på -3C eller lägre.
